cecilialarssons

Ja, idag den 14 September har jag och min älskling varit tillsammans i 7 månader..
Under dessa 7 månader, har vi hunnit gå igenom en hel del.. både roliga och tråkiga upplevelser, men vi har lärt oss så mycket av det! Jag tror att vi har vuxit så mycket i oss själva, som personer, i alla fall har jag gjort det!

 Jag kommer fortfarande ihåg den där sena januari kvällen, då jag var så ledsen pga olika omständigheter och du frågade om jag ville komma till dig, som du så många gånger innan hade gjort, men jag gett dig ett blankt nej.
Helt plötsligt kändes allting så bra med dig, jag ville träffa dig.. kändes som att en kram från dig just vid det tillfället va det enda som kunde få upp mig igen.
Så för första gången på 8 månader.. svarade jag JA på frågan.. JA, jag ville komma till dig, jag ville verkligen det.
Jag satte mig på en buss jag aldrig suttit på förut, tillbringade en timme på den mot Borås och hjälp så nervös jag var... varför va jag så nervös över att få träffa dig helt plötsligt!? Det va som om ett krig pågick inne i magen på mig, va så nära på att hoppa av bussen och vända flera gånger.. vad gav jag mig in på? Men samtidigt kändes det så rätt!!!

Väl framme i Borås stod du där vid parkeringen och väntade på mig, att mina ben inte vek sig alltså.. haha, jag kände mig som en liten sketunge som va livrädd.. för vadå? Bra fråga.. kärleken kanske!?
Men när jag väl stod där i din famn och fick världens mest efterlängtade kram just då, så släppte allt.. jag kände mig på något konstigt sätt hemma där.. jag kände mig hemma tätt intill dig!
Alla de känslorna som jag förmodligen under hela tiden har haft för dig, men som jag så envetet har ignorerat och gömt undan, liksom kom fram... allt bara släppte.
Väl hemma hos dig va det väl kanske lite nervös och stelt, men absolut ingen jobbig eller pinsam stämning..

Glömmer i alla fall aldrig den kyssen du gav mig då.. den liksom kändes i hela kroppen.

Den natten, kände jag mig tryggare än vad jag hade gjort på riktigt länge.. jag riktigt njöt av att ligga där bredvid dig och känna mig verkligt trygg. Natten va hur mysig som helst!

Du sjukskrev dig från jobbet dagen därpå och vi hade en supermysig dag. Jag åkte hem den dagen också och helgen därpå skulle du åka till Österrike o en vecka.. tror nog inte att jag tänkte så mycket på hur jobbigt det faktiskt skulle bli.. förrän du väl stod där framför mig på chez, kvällen innan du skulle åka.. bara för att säga hejdå!! Kändes som att jag aldrig mer skulle få se dig igen och allt kändes jättejobbigt.. så jag gjorde väl som vanligt och försökte fly problemet så fort som möjligt och va väl inte riktigt mig själv.. ville ju inte visa mig svag inför dig redan nu.

Veckan då du va borta, va sjukt jobbig.. usch. Jag ville bara att du skulle komma hem hela tiden och jag tror att det va då jag insåg hur mycket jag verkligen tyckte om dig..att jag faktiskt ville vara med dig, ville ge dig en chans.. nu skulle jag bara våga också.

Samma dag som du kom hem, åkte jag hem till dig och vi hade ytterligare en supermysig kväll/dag.. tror jag stannade i alla fall 2 nätter denna gången, sen åkte jag hem några dagar för att sen åka till dig igen.
Jag åkte hem på fredagen, då hade Joakim och Jenny kommit hem till dig för att umgås och ha trevligt, jag va tvungen att åka hem för att jobba dagen efter.
Det va den dagen då jag och Jenny började lära känna varandra, vilken underbar tjej!!

I alla fall.. jag jobbade på lördagen och åkte sedan hem till dig direkt efter jobbet.. när jag kommer in i huset, möts jag av en jättefin bukett röda rosor, mina älsklingsblommor ju..såå fina.. jag blev jättegenerad, visste inte alls vad jag skulle säga. Sedan bjöd du mig på underbar mat och allt kändes super bra.

Det va den dagen du och jag blev VI, 14 Februari 2009 <3

Sen dess har vi gått igenom allt ifrån oslagbar kärlek till helvetes bråk som fått oss att inte orka mer och gå olika håll, för att senare inse att vi inte kan vara utan varandra.
Jag har vuxit som person jättemycket, du har fått mig att våga tro och hoppas på kärleken igen, du har fått mig att våga börja lita på människor igen, i min egen takt..
Vi har lärt oss vad som tär på vårat förhållande och vi har lärt oss hur vi fungerar som ett par.

Idag kan jag inte tänka mig att vara med någon annan än dig.. du är den enda för mig och det känns som att det är så det alltid har varit!!
Jag hoppas att dessa 7 månaderna är början på något ännu längre, något fortsatt underbart. Jag vill uppleva mina drömmar med dig och framförallt vill jag uppleva alla de drömmar som vi har tillsammans, med dig... jag vill vara med och se när dina drömmar går i uppfyllelse och jag vill vara en del av dina drömmar!

Jag beundrar dig så fruktansvärt mycket älskling, du är min stjärna.. mitt ljus i allt jävla mörker, du lyser upp min vardag och du får mig att växa! Du ser mig som ingen annan gör och det älskar jag dig för!

Du&Jag, för alltid min prins! För alltid <3